Lisas blogg

Jag kan fortfarande inte fatta det är sant. Måste nypa mig i armen hårt för att fatta. Min duktiga älskade lilla cocker har gjort det igen. Han har gjort det jag aldrig kunnat drömma om. Han tog nämligen CERT på premiären i elitklass spår i helgen, på våra hemma tävlingar i umeå!

 

Jag velade ett tag om jag skulle tävla bruks i umeå eller skippa det och tävla agility i skellefteå istället(de krockade på samma helg). Trots allt så är vi ju ganska gröna inom brukset över huvud taget. Jag har tävlat bruks totalt 5 gånger! Agility 100 tals gånger! Agilityn har vi även betydligt fler träningstimmar inom. Men den här gången så valde jag att tävla bruks. Dels för att det är så pass få brukstävlingar totalt och dels för att jag ville ha en bekräftelse på var vi ligger träningsmässigt. Men detta skulle bli mer som en träningstävling för oss, för vi har inte kunnat träna så att vi är klara.

 

Dagen började med spår. Jag fick ett spår där upptagsrutan låg precis bakom ett riktigt risigt och drygt nymarkberett hygge. Värsta tänkbara alltså. Dessutom låg spåret så långt ut de bara kan ligga, när han kom till rutans bakkant 40 meter ut så trodde jag att han hade missat spåret och att vi skulle få gå tillbaka. Men där fann han det och drog på i full fart ut mot höger. Jag väntade på att få höra bakspår men det kom aldrig så då tog han dessutom rätt håll :) Spårupptag långt ut ska vi absolut träna mer på!

 

Sedan följde 20 nervösa minuter. För 20 minuter var vad det tog för Elton att lösa det 1,6 km långa spåret! Det var inte det enklaste spåret. Tre spetsvinklar  ganska tätt inpå varandra, varav en spetsvinkel över en jätterisig basväg där jag var helt säker att vi var vilse. Terrängen var blandad, myr, sumpskog, nygallrad risig skog med basvägar här och där som han var tvungen att spåra över. Trots att det kändes väldigt snurrigt bitvis så hittade han pinne efter pinne och tillslut var vi i mål! Så alla föremål hittade samt framspår, började bra!

 

Jag känner mig alltid nervös när jag är helt utlämnad åt hunden och inte har en blekaste var spåret går. Men såklart löste finaste Elton uppgiften galant så jag var nervös i onödan! Tävlingsledaren som jag pratade med sedan sa att den här gången hade han gjort de svåraste spåret på många år! Så de känns ju väldigt kul att han klarade av uppgiften trots ringa träning och att spåret var extra klurigt. Det var flera hundar som inte kom runt. 

 

Vi var 11 st som kom till start. Sen bröt 5 st efter spåret. Så vi var 6 st som körde vidare med lydnaden. Det var gassande sol och hundarna var trötta efter spåret. Jag och Elton gjorde dock vårt bästa och preserade en fin lydnad. Publiken som tittade på var väldigt imponerade av oss. Kul! Det jag är mest nöjd över är att frammåtsändandet gick så bra. Jag behövde inte ens säga ett enda dk utan han saktade av själv innan gruppen :) Ena sträckan blev dock lite lång och andra sträckan blev lite kort. Men 8,5 och 7 är inte fy skam. Med lite träning så kan de här bli riktigt riktigt bra! Skallet var oxå riktigt snyggt med tanke på hur de har sett ut (studsboll). Det som var sämre var inkallning med ställande där han inte stannade utan jag fick göra ett dk och då la han sig. Men jag har knappt tränat 75 meters inkallning. I lydnaden är det ju bara 35 meter..

 

Sen var det uppletande. Våran paradgren! Elton levererade betydligt bättre nu än sist vi tävlade. Förra gången (högre spår) så var han så speedad att han nog glömde koppla på nosen utan bara toksprang som en torped.. Nu var han lite mer lagom gasad och på 1,5 minuter hade han hittat alla 4 föremålen!! 9,5 och 10!

 

Platsliggningen gick även den galant, dubbeltia! Man kan verkligen inte klaga på skottfastheten då han lugn som en filbunke gör 5 minuter platsliggning med hakan i backen med en skytt som står 30 meter bakom och skjuter 4 skott.

 

Sen var det en nervös väntan på resultaten. Jag räknade ut med hjälp av en bruksapp på telefonen att vi nog hade hamnat på certifikatpoäng. Chans på cert alltså! Men jag visste inte vad de andra hade fått och antog att de skulle ha betydligt bättre än mig då deras lydnad såg bättre ut än min.

 

Väntan blev än nervösare då de drog resultaten bakifrån. När vi bara var tre kvar och de ropade upp att personen på tredjeplats hade fått cert så började jag nästan gråta. Jag hade fått CERT!!! Dessutom så vann jag, detta var inte sant!

 

Vi skrapade ihop 588 poäng! Så även om någon hade vunnit med 620 poäng så hade vi ändå fått ett cert! Det gör att jag känner mig än mer värd det. Fast lite kul är det naturligtvis att en cocker hamnar överst på prispallen, med två schäfrar på varsinn sida ;)

 

 

Upptagsrutan