Jag måste kolla SBK tävling för att se att jag verkligen bara har tävlat bruks tre gånger i år. Sjukt lite. Och om en vecka är det sista för i år. Så sjukt tråkigt. Jag älskar verkligen att tävla bruks. Det är så spännande från början till slut. Ingenting är avgjort förrän sista momentet är gjort. En agilitytävling är över på en minut. En lydnadstävling på kanske 5-10 minuter.
 
Vi började i alla fall med spåret och jag fick spår nummer 7. Tror jag fick det spåret ifjol på höstprovet!  Inga blötmyrar i sikte men däremot rätt risigt och slyigt bitvis. Elton gjorde ett klockrent påsläpp (framspår) och sen dröjde det ganska länge innan jag hittade första pinnen så jag antar han gick över en pinne i början. Men sen kom han igång och började plocka pinnarna. Så på spåret hade vi en pinne borta. Helt klart godkänt tycker jag med tanke på att han har varit rätt sisådär att både ta framspår och plocka alla pinnar på träning. Själva spårarbetet var super och han var inte så värst trött när vi kom  i mål.
 
Sen till klubben för uppletande. Jag som har gillat klubbens ruta ogillar den mer och mer. Elton får sån jäkla förväntan och står och skakar innan vi ska in så det blir mest rejs därinne. Ingen nos och bara spring resulterar i 3 föremål varav tredje hittar han under sista minuten. Hade han haft på nosen hade han hittat allt på under 2 minuter såsom han springer. Vår paradgren fungerar bättre i lite mer tuffare rutor där farten bromsas.
 
Så jag var lite smått bitter innan lydnaden pga hans dåliga uppletande. Men vi körde vår lydnad så bra som vi kan och allt funkade ungefär som på träning. Inkallningen fungerade superbra! Bättre än på träning vilket jag är jättenöjd över. Skallet fungerade sämre men de vet jag ju om att de blir sämre på tävling. I krypet fick jag 7,5 av ena domaren och 10 av den andra för att han tyckte jag lutade mig för mkt  mot hunden? Kul tycker jag det var att jag belönades med 10or på de 5 sista momenten. Därför gillar jag bruks mer än lydnad. Inga fåniga avdrag pga att han håller metallen lite löst eller nosar litegrann på marken på platsliggningen.
 
Så långt innan prisutdelningen så förstod jag att med ett föremål och en pinne borta skulle jag inte komma i närheten av 600 poäng.  Vi måste ha full pott på specialen för att komma upp i SM poäng så enkelt är det.
 
Det var dock överraskande och kul att vi vann och tog CERT som enda ekipage i eliten av 13 startande :) Så även om jag kanske inte nådde mitt mål så känner jag ändå mig väldigt nöjd med tävlingen och min fina fina hund som presterar så bra och på hög jämn nivå! Sen efteråt fick jag höra att domarna tyckte vi hade ett sånt himla fint samspel på planen och att de blir glada bara av att se oss och även publiken tycker om att se oss på plan. Bara det är oerhört glädjande att höra o ger mig så mkt energi!
 
 
Sen i söndags var jag funkis som spårläggare på lägre/högre spåren från morgon till kväll. Det gick väldigt bra och det var riktigt trevligt att hänga en dag ute i skogen med övriga spårläggare och pinnmottagare, grilla korv och vara ute i finvädret.
 
I fredags så var det då dags för vattenproven som jag anmält Iggy till. Det som var extra roligt var att även Lisa som äger Iggys kullbror Eddie kom upp för att starta honom :)
 
Vädret hade varit skit på morgonen och mer eller mindre varit ösregn. Men lagom till eftermiddagen sprack det upp och blev klarblå himmel och sol. Tack för det vädergudarna!
 
Det var 4 anmälda till det enkla vattenprovet och 8 hundar  till det ordinarie vattenprovet.
 
På det enkla vattenprovet var det 3 jaktcockrar och en showspringer som startade. Både jag och Lisa samt den tredje jaktcockern blev godkända! Iggy var ganska het och stadgebiten hade betydligt mer att önska. Han reste sig upp vid skottet och då satte jag honom ner igen. Avlämningen var inte heller den snyggaste men han sprang upp med fågeln den biten upp på land som krävdes så då blev vi godkända! Eddie var betydligt stadigare i skott och kast men han hade problem med avlämningen då han släppte den precis vid standkanten och skakade. Tillslut fick Lisa in honom i alla fall :)
 
Det svårare vattenprovet var inte speciellt svårt mer än att de var ett ganska långt avstånd samt att solen sken rakt i ansiktet på hundar och människor och det var riktigt svårt att se nedslaget som var vid en vasskant. Iggy hade även här lite myror i brallan och jag kommenderade i samma millisekund som han själv reste sig och hoppade i.  Resten skötte han dock galant, inga tveksamheter ut och sen kom han upp på ett annat ställe men sprang i full fart och levererade måsen rakt i hand :) Men en hårdare domare hade nog dömt tjuvstart så det var nog på håret att vi blev godkända :)
 
Lisa hade återigen bättre stadga på Eddie men de var även avlämningen som trasslade lite men han var betydligt snabbare den här gången att komma in med den.
 
Vi var de enda två som blev godkända på det ordinarie vattenprovet av totalt 8 och det var ju lite kul att det var två kullbröder som klarade sig :)  Övriga hade mest problem med avståndet, de simmade ut men vände tillbaka innan de kom ända ut. Mycket tror jag beror på att förarna inte har tränat långa avstånd tidigare. Man måste ju ha en båt för att kunna göra det så det är ju lite bökigare.
 
Hur som helst var det jätteskönt att ha klarat proven. Iggy har kommit på hur himla kul detta är så nu måste vi nog ta o dra i handbromsen lite för att han inte ska bli tokhet. Nästa år hade det varit kul att komma till start på ett B prov. Inför det måste vi träna sök, en himla massa stadga och passivitet. Första steget blir nog till att försöka få honom att förknippa skott med- ja ingenting alls.
 
 
 
 
 
 
 
 
I söndags spårade jag och Anna med hundarna. Vi la spår på äng. De låg rätt kort tid men de var ganska blåsigt så de gjorde nog inte så mycket. Bägge grabbarna spårade oerhört bra! Jag la inge godis i spåret heller åt Iggy. Det gick bra i alla fall :)
 
Sen för nån dag sen la jag ett spår på en mager tallhed åt Elton. När jag bara har 100 meter kvar ser jag en person komma o rasta sin hund. Jäkla skit! Spåret ja la var kanske en km långt så jag orkade inte lägga ett nytt. Samma sak har hänt vid två tillfällen tidigare men då med bärplockare istället. Den ena gången märkte jag bärplockarna först när jag gick spåret med Elton, den andra gången såg jag bärplockaren när jag precis lagt ut spåret klart. Men alla gångerna har det gått väldigt bra! Den här gången fick Elton kämpa ganska ordentligt dock när vi kom till platsen där jag misstänker att de gick över spåret. Men han löste det och kom till slutet. Min kämpe :)
 
Eltons spårkondis är bra just nu. Han är väldigt säker och jag är aldrig otrygg att han inte kommer komma runt. Under den här säsongen har min plan varit att variera spårmarker väldigt mycket, alltifrån hygge, äng, slyskog, frodvuxen granskog mager tallhed mm. Jag har nyttjat terrängen och gjort en hel del terrängövergångar. Jag har tränat mkt vinklar och spetsvinklar. Jag har framförallt varierat att lägga pinnar på svåra ställen.  Hans svaga sida är att han lätt missar pinnarna. Han har för bråttom helt enkelt. Om han hinner känna den i nosen så letar han oerhört länge. Upptagen är också en svaghet, han går nästan aldrig över spåret utan  tar oftast upp det vid första kontakt men sen har han en förkärlek för vänster håll.
 
Iggy har även han gått från klarhet till klarhet när det gäller spåret. Som de är nu är han mkt bättre o fokuserad i spåret än vad han var i somras. Lägger oftast apellspår men snart kan jag nog utöka längd och vinklar. Det känns ändå som ett bra beslut att vänta med en apellstart till nästa år även om jag tror han skulle klara det nu. Då hinner han mogna på sig och bli ännu säkrare i spåret och steget till att starta lägre inte är så stort, kanske kan jag göra apellen på våren och lägre på hösten. Den som lever får se :)
 
Lydnadsträningen går frammåt. Nu har det regnat och varit blött senaste dagarna men Iggy har faktiskt funkat att träna med i alla fall :)