Demolishion dog
Han har tidigare tuggat sönder en mobilladdare och tydligen börjat hoppa upp i sängen nu mera och tuggat sönder underkläder för mig. I bilen har han börjat tugga sönder inredningen så nu har jag satt in hans stålbur innanför grindarna så att han ska hålla sig ifrån det ohyfset iallafall.
Post som kommer demoleras, likaså dörrmattan och allt annat som kommer i hans väg. Alltså vad har hänt med min söta lilla valp? Han har växt upp till en unghund som inte ens kan vara ensam 5 minuter utan att börja tugga och slita sönder något. Det här har han hållit på med bara i några veckors tid, innan dess har han varit som ett ljus och hållt sig till ben och leksaker.
Suck jag vet inte vad jag ska göra. Ta han på bar gärning är det enda som känns skulle funka, problemet är att så fort jag vrider om nyckeln till dörren så kommer han kutande och då är det ju försent att bråka på honom. Det känns inte som han är understimulerad heller. Nog får han mesta delen av aktiviteterna på kvällstid och bara en promenad innan jag går hemmifrån men nog tycker jag han ska kunna klara o vara själv 2-3 timmar på förmiddagen utan att totalt spåra ut. Sista lösningen är att han får sitta i bur medan jag är borta.
Jaktkurs med Elton
Vi tränade på två olika moment kan man säga, dels olika stadge övningar och dels fältsök. Fältsöket är Eltons vassaste moment, han har det så att säga i kroppen. Det är så underbart att med små medel kunna dirigera och styra han i skogen och han söker så fint. Vi övade vändsignal med pipa och med kroppen och det satte han på en gång. Det som är tänkt är att med träning kunna minska hjälperna så att han kommer gå i ett sick sack mönter framför mig utan att jag behöver hjälpa till alls.
Sedan så tränade vi stadga i form av olika dummies och bollar som slängdes runt öronen på hundarna när de var sittande. Sedan försvårades övningen genom att vi skulle promenera med hundarna och de skulle sättas på signal när något föremål ven förbi dem. Vi har inte övat just sitt signal på pipa mer än nån vecka så det var inte riktigt besfäst, iallfall inte med störning inblandat så det var den svårare biten för oss. Sedan så placerades sk "sprättburar" i skogen med plastripor och duvor laddade som man kan styra med fjärrkontroll när fågeln ska flyga upp. Elton var väldigt intresserad av de plötsligt uppflygande föremålen men sa inte ett pip utan mer stelnade fast vid upploget. Här skulle vi oxå blåsa sitt signal när duvan flög upp.
På slutet av bägge dagarna så hade vi en stunds skott träning. Elton reagerade på det första skottet genom att titta åt det håll där det skjutits men brydde sig inte sedan, andra skottet reagerade han inte alls :) och då var vi ca 10 -15 meter från skytten.
En mycket nyttig och lärorik helg vill jag säga. Nu ska vi öva mera på det här. Men spanieljakt är himla svårt, i 99 % av de misslyckade jaktproven så beror de på att stadgan brister, för om hunden tar ett enda steg efter fågeln flygit upp så innebär det uteslutning från pris. Hårt.
Resten av helgen ägnade jag åt att spela lite tennis med pappa, for ut och åt med Peter på restaurang. Det blev inget viltspår åt Wilma denna helgen heller. Var för trött för att orka med det efter dagens slut. Hon har inte fått så mycket aktiviteter denna helgen tyvärr, men annars är det ju hon som fått vara i centrum på alla agilitytävlingar och Elton som fått vara i bakgrunden.
Nä nu ska jag äta min hemmagjorda pizza för att sedan plugga lite juridik, imorgon börjar nämligen en distanskurs i miljöbalken :)
Tur runt grössjön
Iallafall får köpet bli av någon annan dag, solen sken och jag och Peter tog med vovvarna på en tur runt grössjön. Det var härligt och vovvarna tyckte nog det oxå för de sprang båda två som galningar :) Wilma tog sig tyvärr ett gyttjedopp i en surmyr så det blev duschen sedan när vi kom hem. Hade ändå tänkt att bada henne och ta tag i o trimma henne. Elton han är oxå nybadad för han tog sig ett dopp i bäcken vid ängarna för någon dag sen bara. Vilka badtokiga jyckar jag har! Får bli koppel nära äckliga vattendrag i fortsättningen, känns skönt oxå när allt blir kallt och fryser för då blir det inga mer dopp för deras del!
Sen på kvällen så for jag iväg och tränade fysträning på iksu. En riktigt aktiv dag har det blivit idag:)
Tävlingen i övik
Ja Wilmas säsong har minst sagt varit en besvikelse, hon började säsongen med ett löp som satte stopp för tre tävlingar, sedan så har en öroninflammation kommit ivägen för ytterligare några tävlingar och efter hon har blivit frisk från det så har hon har inte alls varit så bra som jag har hoppats på. Inte i närheten av den fart som hon hade i vissa lopp förra säsongen. Dessutom bode hon ju vara mer rutinerad och säker nu och ha mer fart bara av den anledningen tycker jag.
Helgens tävlingar kändes inte alls bra, även om vi tog som bäst en fjärdeplacering och en andraplacering. Det är bara inte kul att placera sig när man vet att det är pga att de andra snabbare hundarna kanske hade rivningar eller kontaktfältsfel medans vi "bara" hade några tidsfel. Det är främts första halvan av banan hon har lunkat sig fram medans andra halvan av banan och speciellt raktsträckan på slutet har hon kutat på i bra fart. Dock glädjer jag mig över att hon har lite bättre fart på balansbommen nu än vad hon hade förra året då hon travade/gick över den. Jag tror hon har lärt sig skillnaden på den och gungbrädan nu som fortfarande är ett spöke för henne. Därför så kan vi inte konkurrera i agilityklassen eftersom även om hon nu skulle vara snabb i övrigt tar gungan alltför många sekunder. Men hoppklasserna brukar hon verkligen älska och köra på för fullt men denna säsongen har hon känts som en snigel även i de loppen.
Därför känns det nu skönt att tävlingarna är slut för lång tid framöver så att jag slipper känna mig besviken. Så får Wilma vila upp sig från all träning och tävling ett bra tag. Nästa tävling som isåfall skulle vara sista för i år är i jokkmokk. Just nu är jag inte sugen på agility alls men det kan ju hinna ändra sig.
Helgen var förutom prestationerna på tävlingsbanan härlig. Strålande sol och vackra höstdagar. Fick träffa min kompis Sandra som jag och Ida bodde hos i helgen. Så helt bortkastad var den inte. Det är så roligt att fara iväg och tävla just för att det är så socialt och man träffar hela tiden nytt folk att prata med. Denna helgen träffade jag en tjej som har en jaktcocker på 6 månader och som bor i Gävle och känner mina uppfödare. Det var skoj.
Ikväll ska jag antingen fara på bräntisträningen eller på ssrks inomhusträning. Det är ju kanon att de har hyrt inomhuslokalen så att man slipper träna utomhus när det börjar bli snö och kallt.
Elton 9 månader
Idag fyller Elton nio månader! Tänk vad tiden går fort. På agilitytävlingen i helgen så blev han ordentligt mätt av en norsk domare med mätsticka på ett bord. Han är nu 42,5 cm. Viktmässigt har han inte ökat någonting på en månad, han väger fortfarande 14 kg.
Idag när jag kom hem från jobbet på lunchen hade han roat sig med att bita sönder en mobilladdare i sina beståndsdelar. Det hör till en av hans negativa sidor, att han har väldigt lätt att bita sönder saker. Men till hans mer positivare sidor hör att han är så trevlig att jobba med, jag har börjat så smått med att träna på läggande under gång nu. Och han är så lätt tränad, är alltid positiv och försöker verkligen.

Och en bild på mig och vovvarna när vi var och vandrade tavelsjöleden :)

Vi hade iallafall tur med vädret
Jag är glad att Wilma har fått upp farten betydligt nu men dock blir jag frustrerad när hon är så ojämn, hon har världens fart på träningen och första loppet i en tävlingshelg men sedan går motivationskurvan brant nedför. Jag vet jag kanske är för otålig, tävlingsinriktad osv men jag kan inte hjälpa det.
Vädret var det dock inget fel på, strålande sol och sommarvärme! Efter mina lopp så gick jag en promenad upp och nedför slalombacken, jobbigt! Dessutom när jag vaknde i morse så kunde jag knappt ta mig ur sängen för att jag hade sträckt mig i ljumsken efter jag var och red i fredags. Men det gick över när jag började röra på mig, imorgon har jag en aning om att jag inte kommer känna mig så bra i kroppen. Men men, det är smällar man får ta.
tävlingsrapport från luleå
Dagen började med agility 2an och där gick nog allting fel som kunde gå fel. Wilma kraschade i första hindret, blev låg och starten gick ganska segt, fram tills första tunneln, då satte hon på racern och hoppade sen över både upp och nedfarten i 110 knyck på balansbommen. Slalomet efter hade hon så bråttom i att det blev fel ingång i och vi blev diskade eftersom jag inte hade sett det utan körde vidare i full fart. Testade på två blindbyten och Wilma tog dem bra :)
Hopploppet gick mycket bättre, hon kom igång lite segt men sedan gick hon igång riktigt bra. Det var en rolig bana med ganska många fällor och klurigheter men hon var så följsam och vi nollade :) Tyvärr så hade två andra ekipage också nollat och slog Wilma på tid. Men vi klarade referenstiden med 5 sekunder så alltså med god marginal! Kollade bara för kul skull resultatlistorna och hon slog tex en aussie och en kelpie på tid i largeklassen!
Sedan måste jag bara gratulera Maria och Donna som tog cert och nu har fått championatet :) Bra jobbat och ett bevis på att cockrar kan!
Under tiden jag och Ida var och tävlade så fixade Peter och hans pappa min bil, bytte ljuddämpare och tvättade den skinande blank och ren, tack så mycket. Ni är underbara!
Både jag och Ida var klara med tävlandet kl halv två, snabbaste tävlingen hittills! Så en tur till luleå och följande shopping hanns oxå med.
Superwilma
Sedan var det medlemsmöte med brukshundsklubben, efter det tog jag ut Wilma och körde gungan några gånger och matade med godis. Den är fortfarande en stoppkloss för oss men vi får kämpa på. Balansbommen körde jag oxå några gånger och den galloperade hon i full fart :)
Passivitetsträning
Den här veckan har för Eltons del bestått mest i passivitetsträning. I måndags for jag till teg för ovanlighetens skull och måndagsträningen och där fick han sitta och titta på alla som tränade. Nytt ställe och massa pip till en början men lugnade sig tillslut och la sig ner. Då fick han vara med på några enstaka övningar.
I tisdags for jag till ön och tittade på medan Ida tränade agility med Mitra. Då var han helt rabiat och ylade, gnällde, skällde och var allmänt omöjlig. Sa till han på skarpen en gång och då lugnade han ner sig så pass att det bara blev pipande av de hela. Sen när Ida for så satt vi kvar en stund och då kunde han koppla av.
Igår for jag en stund på spanielträningen på carlshöjds skolan och satt vid sidan av när de andra gjorde övningar, han pep lite till en början men förvånansvärt fort la han sig ner och slappnade av :)
Det kanske finns hopp för den här slyngeln oxå ;)
Imorgon åker jag, Peter och Ida iväg till piteå, det är ju äntligen dags för luleås agility tävlingar! Gud vad jag har längtat! Bara det inte blir regn, men de blir att ta med sig ordentligt med kläder för att inte förfrysa sig för i september kan det bli kallt!
Bruksträning
Idag så var det första bruksträningen efter sommaruppehållet. Vi var några få tappra som kom till Olles spår för att träna. Men det gjorde inte så mycket, man får desto mer uträttat då. Först så la Ulla ett spår åt mig och Elton på ca 3-400 meter med två vinklar och två pinnar och två leksaker. Medans det låg så satt vi och fikade och passivitetstränade vovvarna. Får ha tålamod, tålamod och åter TÅLAMOD med Elton. Det är som att det går lättare för han ju fler det är. För då finns det så mycket att titta på att han tillslut ger upp och slappnar av. Men nu var det precis så många att han bara kunde fokusera på att vilja till dem och han skrek och pep en låång stund men jag bara ignorerade honom och tillslut blev han hyfsat lugn iaf.
Gick sedan en promenad själv med mina hundar och lät dem få rasa av sig lite energi i skogen. De andra gick en promenad tillsammans men jag vill inte låta Elton busa med andra hundar sålänge som han har så lätt till att stressa upp sig. Tror det kommer bli än svårare då att få han att vara lugn bland andra hundar. Hittade ett sandtag och där sprang Elton så fort i cirklar att jag trodde hans små ben skulle gå av ;) Mycket energi finns det allt i den lilla hunden! Men han sticker inte alls i skogen utan kommer när jag ropar vilket jag tycker är väldigt bra, men jaktlusten kanske inte har nått sin topp än, han är ju bara knappt 9 mån.
Spåret gick superbra, han hittade alla leksaker och pinnar men nosade bara på den ena pinnen men plockade upp den andra. Han spårar som en raket, Ulla försökte ta kort i spårets början men det blev bara ett svart streck. Dock är han mycket mer spårsäker än vad Wilma är. Han har aldrig haft någon tappt än och tagit alla vinklar och hittat alla saker i spåret. Hastigheten är det jag hade velat ändra på, dra ner på tempot en sisådär 200% :P
Sedan körde jag lite rapport och budföring med Wilma och Helene agerade mottagare. Det gick jättebra, det kan man inte tro om henne att hon skulle kuta som en tok till en främmande ute i skogen, men med köttbullar går det bra! Hon är tillbaka i sin gamla form igen, det är så underbart att se, riktigt pigg och go och glad var hon idag! Jag for till klubben i torsdags o körde någon vända agility på en lätt bana som var upptälld och Wilma var hur taggad som helst :) Men tvungade mig själv att sluta efter bara en kort stund av träning, men det är så svårt att lägga band på sig själv när Wilma bara sprudlar av energi!
Innan vi for hem från dagens bruksträning så hjälpte jag även Helene och Mona med lite budföring med Meja och Niko. Det gick bra det med! Jag tror det gick bra för alla hundar idag!
