Så var det över. Vindelälvsdragets 30 års jubileum. 4 Härliga dagar med skidåkning längs Vindelälven. Jag har haft det riktigt toppen och det har som varit en liten mini semester för mig. Jag har inte vilat upp mig direkt då det var sena kvällar och tidiga mornar och tuffa dagar men jag har bara haft mig själv (och Iggy) att tänka på.
Jag och Miriam åkte upp i onsdags till Sorsele där vi käkade på hotellet och sen åkte vidare till stugan i Nalovardo där vi skulle bo två nätter. I vårt lag var vi 7 st personer och 12 hundar. Dock fick vi förstärkning av 2 st på lördagen.
Torsdag:
Efter sträckfördelningen stod det klart att jag bara fick en sträcka. Jeribäcken- Grannäs 13 km och den bestod enbart av iskörning. Jag beslutade då att köra den med Mirams malle Xi då jag trodde den skulle passa henne bättre än Iggy. Xi har varit lite ojämn med mig på senaste tiden. Ibland har hon dragit helt OK och ibland inte alls så det var ju som en liten chansning.
Det visade sig att Xi inte alls var sugen på att dra så jag åkte nästan ända till Harta skylten utan draghjälp och jag släppte även lös henne en bit så hon inte skulle springa ivägen. Men sen provade jag igen att heja på henne o då sprang hon åtminstone framför mig med sträckt lina och sen drog hon bättre och bättre. Spåren var riktigt hårda och jag måste ha fått en del draghjälp i alla fall för vi kom imål på 42 min vilket ju är en bra tid!
Så jag vågade inte köra henne något mer utan Miriam körde henne själv dagen efter och då drog hon super minsann!
Fredag:
Vädret hade totalt vänt, det hade snöat mkt under natten och var blötsnö som hade kommit. Sol och plusgrader. Körde Mirams Schäfer Nikita på sträckan Nedre Saxnäs-Blattnicksele 13 km. Nikita drar riktigt bra om hon har någon att jaga så de var väl det jag hade hoppats på då vi tog sträcka 2. Hon fick stå länge och se massor av ekipage dra iväg och när hon fick gå iväg så gick hon ut riktigt hårt i modden och motvinden ca 2 km. Men sen dog hon ut totalt och travade resten av sträckan. Föret var riktigt tungt så jag kämpade som en tok ensam med en hund som sprang bakom mig o trampade på mina skidor. Sen kom köskotern och körde om mig så då drog hon igång igen så fick lite draghjälp sista biten. Men det tog 56 min.
Sen körde jag andra delen av sträckan råstrand-vindelgransele med Iggy. Den var på nästan 13 km och även den sträckan var riktigt moddig och tungåkt. Däremot så fick jag den här gången draghjälp hela sträckan. Iggy var så duktig. Ingen annan hund hade han att dra på heller. Hade en boll i fickan som jag belönade med tre gånger så att även han fick lite paus. Vi åkte den på 47 min. En riktigt härlig sträcka genom skogen.
Lördag:
Idag bestämde jag mig för att bara köra Iggy. Så det blev en sträcka på 9 km och andra delen av sträckan Åmsele-Ekorrsele vilken ska vara vindelälvsdragets mest kuperade sträcka. Startade på isvägen i Bjursele och sen körde vi nästan uteslutande i skogen. Mkt uppför men även en riktigt lång och härlig nedförsbacke. Idag var föret riktigt perfekt. Inte för hårt och isigt och inte för moddigt och trögt. Vi åkte den drygt 9 km långa sträckan på 30 minuter. Riktigt bra med tanke på hur kuperade den var och Iggy drog så bra hela vägen!
Söndag:
Många har pratat om att vindelälvsdraget kanske inte kommer arrangeras fler år pga brist på funktionärer. Man kommer kanske inte få chansen att få köra någon start så jag tog nu chansen att göra det. Så jag o Iggy stod redo i Hällnäs bland 40 talet andra lag och det var en härlig upplevelse att få vara med om. Startade längst bak så det var en rätt odramatisk start. Sen följde 10 km iskörning på riktigt hårt före och ett avslut på 3,5 km i skogen. Iggy var så fantastiskt duktig o sprang på hela vägen. Hade beräknat att de skulle ta 45 min men vi körde faktiskt på bara 38 min!! Mycket tack vare det hårda föret och att de var så kallt men utan en Iggy som drog på hade de inte gått så fort.
Så jag summerar det här årets drag med att hylla min lilla hjälte som överträffat alla mina förväntningar med flera 100 procent. Såklart saknade jag även min svarta duracell men nu känns ändå framtiden ljusare nu när jag vet att Iggy kan prestera. Men såklart hoppas jag på att Elton kommer tillbaka så jag får njuta av honom ett par år till.
Kommentera