Lisas blogg

Jag har kommit med på SSRKs jaktkurs! Det är en helgkurs och eg är det en fortsättningskurs men jag kunde tydligen vara med iallafall :) Den ska innehålla stadgeträning, dirigering, sökmönster, apportering och vilthantering mm. Ska bli så himla skoj! Jag håller just nu på att öva in avlämningarna för fullt. Vill att han ska kunna det bättre innan kursen börjar. Men det är tålamod, tålamod och åter tålamod som krävs. Vissa gånger kommer han in med den direkt till mig men håller dummien längst ut där snöret är och släpper den en meter framför mig. Andra gånger kommer han i full karriär och springer förbi mig och antingen lägger sig och tuggar på den eller cirklar runt mig medan han tuggar på den.  Inomhus går allt bättre, där har jag bättre kontroll på han och kan placera mig strategiskt så att han inte ska kunna rusa förbi mig eller  cirkla runt mig. Samt att han inte får upp så hög fart som han får i skogen. Nu när viltspårsträningarna är flyttade till söndagar så kommer jag fara på spaniel träningarna på onsdagar istället. Hoppas jag kan få lite hjälp och ordning på honom där.

Passiviteten har börjat gå bättre. Har haft honom platsad varje gång nu på viltspårskvällarna men ca 10 hundar som springer vid sidan av och busar. Nu har han börjat fatta att all lek är inte till för honom. På måndagsträningarna har jag även där suttit vid sidan av tills han är tyst innan han har fått börja träna.  När jag rastar han och Wilma får han gå kopplad och hon springa lös i skogen första 10 minuterna innan han också får springa lös. Men jag har börjat tycka att han numera sköter sig bättre i koppel än vad han gör när han är lös. Förut hade han en radie på kanske 10-15 meter runt mig som han sprang när han var lös. Han stannade alltid upp och väntade in mig när han var 15 meter bort. Men nu tycker han att den ytan är för liten, så han kan lätt som en plätt springa i full fart upp till 30-50 meter innan han vänder. Därför har jag nu börjat med att kalla in han varje gång han passerar gränsen som jag tycker han ska hålla sig inom. Men det blir ett evigt inkallande. Han kommer ju som ett skott på inkallningen, det är inte problemet, utan att jag kan inte längre slappna av med han lös utan måste ha stenhård koll jämt.

Men Wilma har jag det motsatta problemet, får hon lufsa på lös i sin egen takt så hamnar hon längre och längre bakom mig. Ja de är erkligen varandras motsatser. På gott och ont. De bästa hade varit nånstans mittimellan dessa två ytterligheter,  Eltons energi och arbetslust utomhus och Wilmas lugn inomhus. Men man kan ju inte få allt!

Annars har jag haft e lugn helg, igår var det sommarcupen men det regnade och var så trist väder så jag besparade Wilma från den tävlingen. Istället for jag till jobbet och jobbade några timmar, resten av dagen ägnades åt städning, tvättning osv. På kvällen blev det finare väder så då grillade vi ett gäng och for ut på rex sedan. Tyvärr så trampade jag snett på dansgovlet och stukade foten IGEN! Stukade den i maj när vi tränade brännboll, ganska illa. Nu stukade jag den inte fullt så illa men var iaf tvungen att fara hem direkt från krogen. Min fot kommer aldrig bli bra känns det som :(